Hela natten har vi gungats i långa sugande rörelser. Det är nu tidig morgon med akterlig svag vind och dimma. Delfiner syns runt båten. Vi är på väg med Expeditionsfartyget Ocean Nova från Falklandsöarna mot Sydgeorgien. En ö utan människor och bebyggelse, mitt ute i Södra Atlanten. Vi har tillryggalagt 750NM under 65 timmar och har ca 6 timmar kvar innan ankaret släpps i bukten på nordvästra spetsen av Sydgeorgien.
Det känns att det blir kyligare nu när vi passerat Antarktiska konvergensen. Kättingen rasslar när ankaret släpps ut. Temperaturen visar +2 grader i luften. Den kraftiga blåsten gör kyleffekten så mycket kallare. Det gäller att klä oss med flera lager varma kläder, stövlar, flytväst och kamera utrustningen. Jag känner mej som en michelin-gubbe. Så sitter vi i Zodiaken på väg in mot land.
Landstigningen på stranden är blöt och geggig. Det första vi ser är några bjässar till Elefantsälar, men också leopardsälar och flera olika sorter av pingviner. Det gäller att se var man sätter fötterna eftersom det är geggigt och halt av pingvin träck. Längre upp på ön ligger albatrosser på ägg. Det blir en vandrings tur runt för att fotografera. Väl nere på stranden igen där zodiaken ligger ankrad, ligger en bjässe till Elefantsäls hanne och sover. Jag sätter mej på huk en bit framför med kameran och trycker av några bilder. Precis då tittar han upp, rakt in i kameran. Ganska skräckinjagande känsla. Dessa fläskberg väger ca 6 ton och kan braka ihop i väldiga slagsmål. Efter några timmar iland återvänder vi till vårt moderskepp Nova för lunch.
Ankaret dras upp och Zodiakerna lyfts upp på däck. Vi fortsätter en bit österut längs norra kusten på Sydgeorgien. Under tiden vi äter lunch känns det tydligt att någon typ av oväder är på väg. Vinden har ökat och det har börjat snöblaska. Men det hindrar inte vår nästa utflykt. På med alla kläderna igen och så är vi iväg med Zodiaken mot en ny strand. Vi lyckas hitta en ledig strandbit där vi kan gå iland. Hela stranden är full av hundratals Elefantsälar och hundratusentals Kungspingviner. Vi har gott om tid att gå omkring för att studera och fotografera dem. Vinden ökar ytterligare och nu snöar det kraftigt. Ocean Nova som ligger för ankare en bit ut i viken, i snöstormen, syns inte. Efter att ha tillbringat några timmar här drar vi oss mot stranden där Zodiaken ligger. Vinden känns som småspik mot kinderna, den enda kroppsdel som är synlig. Plötsligt kommer det upp massor av Kungspingviner ur vattnet, rakt mot oss. De kollar in oss men fortsätter sen upp till alla de andra på ön. Ocean Nova tänder tre strålkastare så vi ska hitta henne i snöstormen och vänder läsidan till där vi skall gå ombord. Nu går det undan med Zodiaken, i snöstormen, vill jag lova. Topparna på vågorna ryker av i vinden. Kameran är nu väl nerpackad och skyddad. Blöta och snöiga kommer vi tillbaka till hytten. Nu hänger det blöta kläder överallt. .
Vi samlas för middag fram på kvällen och får då höra av kaptenen att de mätt upp 34m/sek när vi anländer med Zodiaken. Alltså Orkanstyrka!
Trötta och belåtna efter en innehållsrik dag, stupar vi i säng tidigt.
Ocean Nova drar upp ankaret och fortsätter öster ut för nya dagar med landstigningar och spännande äventyr, på vår väg söderut mot Antarktis.
