Det här är en gammal bild, från när jag var biologistudent i Uppsala, och det var länge sedan. Vi var på fältkurs i Norr Malma vid sjön Erken. Jag tror att det var första kvällen och jag vill vara för mig själv en stund och tog en promenad ner mot sjön. Utan kamera. Området är fullt av gamla ekar och när jag passerade en av ekjättarna såg jag ett kattugglepar vid sitt bohål. Jag var ganska nära, men de satt kvar helt obekymrade i en helt underbar pose och jag var utan kamera.
Jag funderade en stund, men tänkte att går det så går det, och det är dumt att ge sig ut utan kamera; det kan ju dyka upp något annat spännande att fotografera senare ännu längre bort. Så jag sprang tillbaka och hämtade kameran. Jag har mätt på kartan nu i efterhand och konstaterat att det är ca 700 meter mellan kattuggleträdet och förläggningen där kameran låg. Efter nästan 1,5 km språngmarsch närmade jag mig åter boträdet skapligt andfådd men också full av spänning. Skulle de sitta kvar? Ja, det satt kvar precis som jag hade lämnat dem. Sådant händer inte, åtminstone har jag senare aldrig varit med om något liknande. Fåglar brukar oftast flaxa iväg så fort man tittar på dem och i synnerhet om man lyfter ett teleobjektiv mot dem, och det var just det jag då gjorde. Ett Novoflex 400 tror jag visst att det var. Tri-X 400 Asa i kameran och det började skymma. Andfådd på det, och man har ju sett vältränade skidskyttar skjuta bort sig när de tagit i för mycket på väg till skjutplatsen. Jag tog många bilder och nästan alla blev oskarpa, men på en ruta fick jag till en skarp bild trots relativ lång slutartid, utan stativ och med hög puls, den senare beroende både av språngmarschen och den spännande situationen.
Några år senare skickade jag in bilden till en fototävling men fick den refuserad med kommentaren att juryn var övertygad om att det var ett montage av två bilder. Det skulle man möjligen kunna tro eftersom det sticker upp en gren med skarp gräns mitt i bilden. Nu sysslar jag ju aldrig med sådant och det är svårt att göra manipulationer på ett negativ. Dessutom finns ju alla de misslyckade bilderna på negativremsorna, så det hade ju varit lätt att begära in dem vid granskningen. Synd, jag tror att jag hade vunnit då…..
