En berättelse om en bild borde vara lätt att komma på då man har en gedigen bank av både naturupplevelser och bilder. Men ibland är det ändå svårt så jag väljer att dela med mig av en upplevelse jag hade i år.
Jag är en naturfotograf som ofta återkommer till mina smultronställen i Skåne för att anta utmaningen att hitta nya motiv men också försöka göra något nytt av de motiv jag brukar hitta där.
Att vara naturfotograf har verkligen varit en fördel detta konstiga år för man kan ”sina” marker och en del av dem är tydligen inte tillräckligt populära för att besökas av ”hemesterfirarna”. Även om vissa platser börjar bli det. Men än har man inga problem att hålla distansen och få en avkopplande stund.
I år har jag haft gott om tid men inspiration och ”rätt” väder har det varit sämre med. Det fanns grus i bägaren kan man säga. På våren blev det besök till blomsterhaven utanför Malmö men jag blev snabbt trött på dem. Istället blev jag sugen på att fotografera insekter och framförallt trollsländor.
Artnamn är jag inte speciellt duktig på. Dock lär man sig efter hand och ett häftigt möte jag hade var mitt första möte med den Blå Kejsartrollsländan, Anax imperator.
Det var en väldigt varm dag i juni då jag och min sambo åkte till en sjö i Skåne för att träffa en fotokompis, fota och ta en fika på bryggan. Förhoppningen var att se lite intressanta flygfän och ha en trevlig stund.
Solens starka strålar värmde ordentligt och det var varmt att gå i skogen in till sjön trots att trädens gröna täta lövtak skuggade marken. Det var verkligen en högsommardag. Lite svaga vindar krusade vattenytan men bakom bryggan var det nästan stilla.
En familj badade i sjön och det lät så härligt svalkande med det plaskande vatten. Jag ångrade direkt att jag inte hade badkläderna med mig.
Vi satt på bryggan med fötterna i vattnet och roade oss med att försöka fotografera skräddarna på vattenytan som rodde fram i en hög fart med det andra benparet och styrde med det tredje. Fascinerande insekt som kan gå på vatten. Näckrosbladen fungerade som start- och landningsbana för några rödögonflicksländor. Några andra större sländor flög av och an längs näckroskanten och verkade jaga föda. Kaffet smakade fantastiskt gott där på bryggan och vad mer kunde man begära.
Det var då det skedde. Mötet med den Blå Kejsartrollsländan. Plötsligt flög något stort förbi framför oss. Jag såg direkt att det var en slända men blev häpen över dess storlek. Så stor slända hade jag aldrig sett förut. Vad var det för slända!
Den landade ett flertal gånger på vattenväxterna och dess beteende vittnade om att den lade sina ägg. Om det var hettan eller spänningen som steg mest vet jag inte men man fick lust att stå i vattnet och fota. Dels för att svalka sig och dels för att komma lite närmre vattenväxterna. Vi var nu helt själva på bryggan och familjen som badade hade lämnat stället.
Ja, badkläder eller inte. Frestelsen var för stor att få svalka ner sig lite så min sambo gick ner i vattnet i kalsongerna. Jaha, då ska väl inte jag vara sämre då så jag klev i vattnet iklädd linne och underkläder. Man får ju improvisera när man är så dum att man inte tar badkläder med sig. Det är inte så jättedjupt inne vid sjökanten men upp till låren svalkade det skönt.
Bottnen i sjön är väldigt dyig och gyttjig så fötterna sjönk ner en bit. Sakta gick jag framåt. Livrädd att snubbla över vattenväxternas rotsystem eller de stora stenarna på bottnen och dränka min kamera. Vattnet har höga halter av humusämnen och är därför helt brunfärgat så man kan inte se ner mer än ca en decimeter.
Jag började fota ”Kejsaren” och höll kameran precis ovanför vattenytan. Kunde gå ändra fram till näckrosbladen framför vasskanten och ”Kejsaren” brydde sig inte speciellt mycket om att man var där. Den satte sig på olika ställen och ibland ganska nära mig då jag stod helt still. Den höll på en god stund där vid växterna så man fick studerat den ordentligt. Otroligt vacker slända.
Vid fototillfället visste jag inte vad den hette eller kunde så mycket om den. Men jag frågade några specialister som visste. Läste sen att den har inte funnits i Sverige alltid utan den första kända observationen gjordes på Gotland 2003. Den kan bli 10-11 cm mellan vingspetsarna och ha en kroppslängd på ca 8 cm. Nu är den vanlig i Skåne men kan hittas ända upp till Uppland. ”Kejsaren” tycker om att vara vid kusterna och undviker helst de rena skogsmiljöerna. Som larv lever den 1-2 år och som fullfjädrad trollslända i 4 veckor. (faktakälla Wikipedia)
Ja, det var verkligen ett häftigt möte. Och framöver kommer badkläder, badskor och handduk åka ner i fotoryggsäcken.
Sist men inte minst lite av det tekniska för den som är intresserad. Båda bilderna är tagna med Canon EOS 70D, EF 70-200mm, F/2.8 på 200 mm. ISO 400. Handhållet. Den ene på 1/1600s och den andra 1/1200s
Ha det gott och njut i naturen.
